Ett stort tack till er som har cyklat genom länet under sammanlagt 10 dagar i blåst, regn och solsken. Tack!!! Hans Hård, Ulrika Löfgren, Nils Ekengren Lotta Juhlin, Marlene Jansson, Gunilla Sundin Karlberg, Lena Seldebjär, Annie Sandström, Kerstin Larsson,Annika Bengtsson,Carola Söderqvist, Ingrid Oksanen, Birgit Moberg, Gerd Claesson, Agnes Jonsson, Jenny Axebäck, Tomas Jansson, Åsa Andersson, Sussie Karlsson-Brofall, James Jonsson, Kia Solid och Rose-Marie Lövgren
Om det blir någon Rättvisemarsch 2012 vet ingen. Det återstår att se.
Trevlig sommar.
fredag 3 juni 2011
Engagemang?
Jag lovade att återkomma om Kommunals problem. Vi har ett engagemangs problem. Inför årets Rättvisemarsch gick jag ut och sa att ´målsättningen var 24.000 namn. Det byggde på att 1200 fackliga företrädare skulle samla in 20 namn var. Det var naturligtvis en omöjlighet att få alla att ställa upp. Men ett mål måste spänna bågen lite.
Vad blev då reultatet? Jo. varje facklig företrädare har i snitt samlat in ca. 4 namn var.
Varför blev det så lite? Det vet inte jag, men vi inom Kommunal Uppsala län ,måste ta frågan och diskutera den. Varför är våra fackliga företrädare inte engagerade i den kanske största frågan Kommunal har. 80% av våra medlemmar är kvinnor. Säkert hälften av dem har inte heltid. De flesta av dem klarar sig inte själv på sin lön och kommer inte att klara sig på sin pension. Ändoå får vi in så få namnunderskrifter. Varför?
Måste vi som har mer framträdande fackliga uppdrag gå före i större utsräckning.
Vi anställda,avdelningsstyrelse,sektionsstyrelser, är det vi som i första hand ska ut på torgen och samla namn för att visa de övriga att frågan är viktig. Vet ej. Har vi samlat in 20 namn var? Vet ej. Jag har inte svaret men vi måste våga diskutera var engagemanget hos de fackliga företrädarna finns.
Jag tror på namninsamlingar. Får vi många så är det en påtryckning på politikerna. Men vi måste få många namn annars ska vi inte hålla på.
Jag återkommer med ett inlägg till innan jag avslutar årets Rättvisemarsch
Vad blev då reultatet? Jo. varje facklig företrädare har i snitt samlat in ca. 4 namn var.
Varför blev det så lite? Det vet inte jag, men vi inom Kommunal Uppsala län ,måste ta frågan och diskutera den. Varför är våra fackliga företrädare inte engagerade i den kanske största frågan Kommunal har. 80% av våra medlemmar är kvinnor. Säkert hälften av dem har inte heltid. De flesta av dem klarar sig inte själv på sin lön och kommer inte att klara sig på sin pension. Ändoå får vi in så få namnunderskrifter. Varför?
Måste vi som har mer framträdande fackliga uppdrag gå före i större utsräckning.
Vi anställda,avdelningsstyrelse,sektionsstyrelser, är det vi som i första hand ska ut på torgen och samla namn för att visa de övriga att frågan är viktig. Vet ej. Har vi samlat in 20 namn var? Vet ej. Jag har inte svaret men vi måste våga diskutera var engagemanget hos de fackliga företrädarna finns.
Jag tror på namninsamlingar. Får vi många så är det en påtryckning på politikerna. Men vi måste få många namn annars ska vi inte hålla på.
Jag återkommer med ett inlägg till innan jag avslutar årets Rättvisemarsch
torsdag 2 juni 2011
Vad går det att göra
Vad kan politikerna göra? De kan börja att fatta ett konkret beslut. Om att heltid är en Rättighet. Inte än massa inriktingsmål eller program för mandatperioden.
Fatta beslut om att alla nyanställningar ska vara Heltid. Tvinga verksamheterna att organisera sig efter beslutet och inte vad de själva tycker är bäst.
Se över ansvarsområden. Ska det fungera kanske personal behöver ha två arbetsplatser. Då kan inte ansvarområdena vara för små. Dessa resultatenheter som alla ska vara själbärande är en katastrof. Att leka affär med sig själva ger ingen vinst. Det upptäckte mina barn när de var små.
Skriv in upphandlingsunderlaget att det ska vara heltider vi d entreprenader. De privata aktörerna är finansierade med skattemedel. Alltså ska de ha samma regler som offentliga sektorn.
Det viktigaste är ni politiker gör något och inte bara sitter med era program.
Finns det några ljuspunkter. Ja några. Ävkarleby kommun är den kommun i Uppsala län som kommit längst. Men än är det inte klart.
Landstinget har också kommit långt. Av landstingsråden fick vi ju det allra bästa beskedet under hela Rättvisemarschen, även om det bara indirekt gällde heltid. Inom Landstiget ska det INTE förekomma delade turer. Om vi upptäckte några vill deha reda på det direkt
Där har kommunerna mycket att lära. Konstigt att samma politiska åskådning har en annan uppfattning i kommunerna än i Landstinget
Jag skrev förut att Kommunal också har sina problem. Det spar jag till i morgon då jag ska avsluta bloggandet när det gäller 2011 års Rättvisemarsch
Fatta beslut om att alla nyanställningar ska vara Heltid. Tvinga verksamheterna att organisera sig efter beslutet och inte vad de själva tycker är bäst.
Se över ansvarsområden. Ska det fungera kanske personal behöver ha två arbetsplatser. Då kan inte ansvarområdena vara för små. Dessa resultatenheter som alla ska vara själbärande är en katastrof. Att leka affär med sig själva ger ingen vinst. Det upptäckte mina barn när de var små.
Skriv in upphandlingsunderlaget att det ska vara heltider vi d entreprenader. De privata aktörerna är finansierade med skattemedel. Alltså ska de ha samma regler som offentliga sektorn.
Det viktigaste är ni politiker gör något och inte bara sitter med era program.
Finns det några ljuspunkter. Ja några. Ävkarleby kommun är den kommun i Uppsala län som kommit längst. Men än är det inte klart.
Landstinget har också kommit långt. Av landstingsråden fick vi ju det allra bästa beskedet under hela Rättvisemarschen, även om det bara indirekt gällde heltid. Inom Landstiget ska det INTE förekomma delade turer. Om vi upptäckte några vill deha reda på det direkt
Där har kommunerna mycket att lära. Konstigt att samma politiska åskådning har en annan uppfattning i kommunerna än i Landstinget
Jag skrev förut att Kommunal också har sina problem. Det spar jag till i morgon då jag ska avsluta bloggandet när det gäller 2011 års Rättvisemarsch
Har vi uppnåt något
Så här dagen efter så kan man alltid fundera på vad jag hört och om vi har uppnått något.
Det jag har hört av våra politiker är det samma som jag hört i minst 10 år.
Vi har i vårt program om rätten till heltid.
Vi villnaturligtvis att vår personal ska kunna leva på sin lön.
Vi kommer inte att kunna attrahera ungdomar att arbeta hos oss om de inte får heltid.
Varför händer det då inget? Jo då säger våra politiker ungefär så här.
Det blir dyrare.
Det är verksamhetens behov som styr.
Vå organisation klarar inte det
Man vill inte ha heltid.
Då måste personalen ha två arbetsplatser och de vill de inte.
Då säger jag
Bevisa att det blir dyrare att ha fast personal än en massa extra anställda. Det finns utredningar som säger att det blir billigare att ha fast personal.
All kommunala verksamheter har väl inte behov bara två gånger om dagen
Ändra organisationen då. Det gör man ju alltd när ekonomin inte går ihop. Då kan man väl göra det när personalenbehovet kräver det också
Börja då med alla nya tjänster.
Två arbetsplatser förekommer redan idag inom vissa verksamheter.
Politiska program och en massa flosklika invändningar är bara en massa dåliga ursäkter för den självklara sanningen. Det är tjänstemännen som styr politikerna och inte tvärt om.
Ska det vara så svårt att säga att i vår kommun eller Landstinget ska alla nya anställningar vara på heltid. Ett politiskt beslut skulle lösa problemet på 10 år Vi går till val för att välja er politiker för att ni ska fatta beslut. Om ni överlåter det till andra så kan ni avgå.Före valen får vi oftast höra att personlen är den viktigaste resursen. Efter valen är ni allmänhetens företrädare så då kan ni inte göra något. Personalen är också allmänhet, det bör ni tänka på.
Alla pratar om jämställdhet men på detta område vågar ingen stå upp.
Fakta är att på manliga yrken finns inga deltidstjänster. På kvinniga yrken är en majoritet deltidstjänster. Vill man generalisera så kan man säga att manliga chefer skapar heltid åt män och kvinnliga chefer skapar deltid åt kvinnor.
Detta är enligt min mening den största jämställdhetsfråga vi har inom den offentliga sektorn.
Vad uppnår vi med vår Rättvisemarsch. Jo vi får ut våra politiker så vi åtminstone kan säga vår mening öga mot öga. Vi får massmedial uppmärksamhet. Även om detta inte verkar vara någon stor massmedial fråga. Jag tror att vi måste fortsätta att på olika sätt skapa opiniom om denna fråga , gärna med lite uppseendeväckand arrangemang. Någongång måste droppen urholka stenen.
Finns det konkreta förslag ? Ja det tar jag lite senare.
Har kommunal interna engagemangsproblem om denna fråga. Ja, det tar jag senare också
Nu ska jag ut i naturen. återkommer till kvällen
Det jag har hört av våra politiker är det samma som jag hört i minst 10 år.
Vi har i vårt program om rätten till heltid.
Vi villnaturligtvis att vår personal ska kunna leva på sin lön.
Vi kommer inte att kunna attrahera ungdomar att arbeta hos oss om de inte får heltid.
Varför händer det då inget? Jo då säger våra politiker ungefär så här.
Det blir dyrare.
Det är verksamhetens behov som styr.
Vå organisation klarar inte det
Man vill inte ha heltid.
Då måste personalen ha två arbetsplatser och de vill de inte.
Då säger jag
Bevisa att det blir dyrare att ha fast personal än en massa extra anställda. Det finns utredningar som säger att det blir billigare att ha fast personal.
All kommunala verksamheter har väl inte behov bara två gånger om dagen
Ändra organisationen då. Det gör man ju alltd när ekonomin inte går ihop. Då kan man väl göra det när personalenbehovet kräver det också
Börja då med alla nya tjänster.
Två arbetsplatser förekommer redan idag inom vissa verksamheter.
Politiska program och en massa flosklika invändningar är bara en massa dåliga ursäkter för den självklara sanningen. Det är tjänstemännen som styr politikerna och inte tvärt om.
Ska det vara så svårt att säga att i vår kommun eller Landstinget ska alla nya anställningar vara på heltid. Ett politiskt beslut skulle lösa problemet på 10 år Vi går till val för att välja er politiker för att ni ska fatta beslut. Om ni överlåter det till andra så kan ni avgå.Före valen får vi oftast höra att personlen är den viktigaste resursen. Efter valen är ni allmänhetens företrädare så då kan ni inte göra något. Personalen är också allmänhet, det bör ni tänka på.
Alla pratar om jämställdhet men på detta område vågar ingen stå upp.
Fakta är att på manliga yrken finns inga deltidstjänster. På kvinniga yrken är en majoritet deltidstjänster. Vill man generalisera så kan man säga att manliga chefer skapar heltid åt män och kvinnliga chefer skapar deltid åt kvinnor.
Detta är enligt min mening den största jämställdhetsfråga vi har inom den offentliga sektorn.
Vad uppnår vi med vår Rättvisemarsch. Jo vi får ut våra politiker så vi åtminstone kan säga vår mening öga mot öga. Vi får massmedial uppmärksamhet. Även om detta inte verkar vara någon stor massmedial fråga. Jag tror att vi måste fortsätta att på olika sätt skapa opiniom om denna fråga , gärna med lite uppseendeväckand arrangemang. Någongång måste droppen urholka stenen.
Finns det konkreta förslag ? Ja det tar jag lite senare.
Har kommunal interna engagemangsproblem om denna fråga. Ja, det tar jag senare också
Nu ska jag ut i naturen. återkommer till kvällen
onsdag 1 juni 2011
Klart- Slut
Ja då har vi cyklat färdigt för den här gången. Vi starten på förmiddagen var det regn, men ingen vind. Under de minuter det tog att ta sig in i centrum så slutade regnet. Vi mötte både Landstingsråd och kommunalråd. De gav samma budskap. Självklart har vi rätt, alla ska ha heltid, det finns i våra program. Vi gör allt vi kan . Men jag ser inga resultat. Kan vår cykeltur ha skapat den opinion som behövs att vi ska se resultat. Jag undrar.
En sak fick vi som var Jättebra. Landstingsråden var otroligt klara med att några delade turer ska det inte finnas i Landstinget Det var det tydligaste beskedet jag har hört den här Rättvisemarschen
Återkommer imorgon med lte reflektioner om årets Rättvisemarsch.
En sak fick vi som var Jättebra. Landstingsråden var otroligt klara med att några delade turer ska det inte finnas i Landstinget Det var det tydligaste beskedet jag har hört den här Rättvisemarschen
Återkommer imorgon med lte reflektioner om årets Rättvisemarsch.
tisdag 31 maj 2011
Onsdag
Ja nu ska vi genmföra de sista 7 km på vår 48 mila färd. Ja så långt har kommunalarna cyklat under 10 dagar.Imorgon startar vi kl 10.00 från Stehnhagens centrum. Kl. 11.00 ska överlämna Landstingssektionens namninsamling till Landstingsråden Nina Lagh och Ludwig Larsson. Det gör vi vid uteserveringen vid Uppsala kongress och konserthus
Kl. 11.30 avslutar vi årets Rättvisemarsch på Stadshusets gård där kommunalrådet Gunnar Hedberg tar emot Uppsalasektionens namninsamling.
Sedan är det bara att städa ur bilen och återgå till vardagen.
De som ska cykla i morgon är Kia Solid och Rose-Marie Lövgren
Lite natur så här sista dagen. Sista dagarna har vi mest cyklat på den uppländska slätten. Den har sin tjusning den med. Så ut i naturen och njut. Vi stadsbor behöver det.
Kl. 11.30 avslutar vi årets Rättvisemarsch på Stadshusets gård där kommunalrådet Gunnar Hedberg tar emot Uppsalasektionens namninsamling.
Sedan är det bara att städa ur bilen och återgå till vardagen.
De som ska cykla i morgon är Kia Solid och Rose-Marie Lövgren
Lite natur så här sista dagen. Sista dagarna har vi mest cyklat på den uppländska slätten. Den har sin tjusning den med. Så ut i naturen och njut. Vi stadsbor behöver det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)